Det var torsdagen den 1 september. Nästan exakt fem månader sen nu när jag skriver det här, men det känns som två. Fattar inte vart tiden har tagit vägen. Men det är ju bra på ett sätt, för sen när jag jobbar och får in stålar planerar jag att vi ska åka utomlands minst två gånger om året, så då hade det ju snart varit dags igen. Åh. Om man tänker så är det bra att tiden går snabbt!



Klockan elva skulle bussen ta oss till flygplatsen, så vi gick upp tidigt! Jag minns inte exakt hur tidigt, men klockan sju eller nåt sånt var det nog. Äntligen fick vi möjlighet att äta frukost på vår favoritfrukostrestaurang, buffén. Grejen är att de olika restaurangerna var öppna olika tider, och vi behövde ofta gå upp extremt tidigt för att hinna med vissa utflykter, eller äta extremt sent om vi inte hann äta innan (som ridningen).

Men nu äntligen kunde jag once again äta mina favoritpannkakor! De smakar inte som några andra pannkakor jag någonsin ätit. De är helt maaaagiska!



Pös mumsade i sig croissanter och sånt också ;D. Men det hade i och för sig jag också gjort om jag inte varit allergisk mot så mycket. Man vet ju aldrig vad som kan innehålla spår av nötter när det kommer till bakverk och personal som knappt kan engelska. Men goda var dem tydligen. Kul för honom då!! *avis*





Och så begav vi oss mot stranden för en sista snorklingstur :(.






Det var så vackert. Vi snorklade i en och en halv timme!






En spökfisk ovan? o.0











En fin parrotfish. Jag tycker de ser jättecoola ut! Verkligen papegojlika ^^.








Här låg det en stor fisk och lurade. Den var lite läskig :3. Pös var dum och försökte locka fram den för att fota. Den hade en massa huggtänder!!



Då gillade jag nog denna pussfisk bättre! :D
Visst ser det ut som att den vill pussas? ;D




Två stycken meterslånga fiskar. Jag drog mig undan lite för vi hade simmat in mot stranden igen, så det var inte så djupt här. De var liiite för nära för att jag skulle känna mig bekväm... De var  så stora!





Efter en och en halv timme var det dags att gå upp. Men då föreslog jag att vi skulle säga hejdå till poolen också! ;)





Poolen hade sten och koraller längs kanterna!





Jag sade hejdå till min bro.
Jag gillade att svinga mig i en trägrej som fanns över mig.



Jag tyckte om att poolen hade inslag av havet, som alger och koraller ^^.



Det var jättehärligt att bara bada, utan att snorkla och hålla på. Att bara bada för att det är kul, och bara busa runt. Jag satt bland annat på Pös axlar och det var spännande, haha!

Synd bara att vi behövde gå upp igen rätt snabbt.



Vi åt en lunchpizza på Leonardo och fick sedan stresspacka när det visade sig att personalen ville ha väskorna en timme tidigare för att hinna packa in allting i lugn och ro på bussen! Gaaaaah! Vi fick be dem vänta lite. Detta var vi inte förberedda på ^^.

Hur som helst var det lite roligt också, själva packningen. Vi var ju osäkra på vad allt skulle väga, så vi tog på oss våra tyngsta skor och packade ned sandalerna, lämnade kvar schampoo och balsam, toapapper och hushållspapper. Jag packade ned en stor pyramidsouvenir + lite annat smått och gott i kameraväskan jag hade över axeln, och fick då ha kameran "ute" runt halsen hela tiden ^^. Det var riktigt nervöst!




När vi skulle hoppa på bussen träffade vi våra kompisar igen och vi hade i pincip sällskap av dem hela vägen hem. Vi satt ju på olika platser i planet, och gick själva nån timme på flygplatsen, men stötte alltid på varann igen ^^.



På flygplatsen fick vi lämna vårt vatten, snyft, och gå igenom en massa olika spärrar och sånt. Flygplatsen var förresten helt proppfull av souvenirbutiker. Jag lovar, de fanns överallt! Det var Lollo-heaven! Jag shoppade LOSS!

Pös satt uttråkat och väntade på en bänk i mitten medan jag gick in, ut, in, ut, in, ut, in, ut i olika affärer ^^! Alla pratade dessutom tyska med mig fastän jag sade att jag pratade engelska, men jag fattade iaf eftersom jag läst det, och fick även en egyptisk fanclub. När jag kom tillbaka till Pös följde de efter och satte sig en bit bort och vinkade till mig och gjorde gester att jag skulle sätta mig med dem istället ^^.

Alltså det var ett gäng män som hade varit i en butik där jag köpt nåt, och de hade sagt saker som: "Deine Augen ist sehr blablabla". Jag minns inte hur man säger "vackra" på tyska. Men de gav mig iaf en massa komplimanger och sånt och det var ju kul, haha!



Starten gick bra, och resten av resan också för den delen. Det skumpade ingenting alls och de fem och en halv timmarna gick väldigt snabbt!




Åh, Egypten är så vackert när man står på marken, men från himlen är det nästan ännu vackrare -om det ens är möjligt!




De visade nån film med Timon och Pumpa i början. Riktigt kul, haha! :D



Något bergigt och fint land :3!




Det är alltid så jobbigt att åka hem när man haft det så bra. En sak som däremot gjorde det lättare var att jag saknade familjen jättemycket, samt längtade efter att kolla igenom alla bilder och visa upp alla "fynd" jag gjort!



Efter Timon och Pumba visades en film som var superbra, så tiden bara flög förbi när vi kollade på den. Det var nån kvinna (kan det ha varit Sandra Bullock?) som ville ha nåt bättre jobb eller var det var, och så var det nån kille, och så var det en komedi. Både spännande och jättekul. Minns dock inte vad den hette xD!

Sen satt vi och kollade igenom bilderna och filmerna på undervattenskameran :)!





När vi gled in över Sverige började solen gå ned, och det var jättevackert. Det kändes verkligen som om vi svävade över molnen, vilket vi ju... faktiskt gjorde. Men man kände sig så himla fri och lycklig av att se detta!





Sen blev dock mer mörkt och läskigt! :3






Men vi höll oss glada genom hela landningen, och allt gick smidigt och bra. Dennis mamma hämtade oss på Arlanda och vi kunde åka hem. Det var kallt och grått. Jag vill tillbaka. Egypten var den bästa resan jag någonsin varit på.

Vi höll på att försova oss. Så himla hemskt! Fatta att hela semestern hade blivit förstörd om vi missat bussen till Kairo?! Tvåtusen spänn åt skogen, men dessutom skulle vi åkt till Egypten utan att se pyramiderna. Gud så hemskt. Vi hade ungefär ställt hundraåttio klockor, samt ringt till receptionen och beställt ett "wake up call". Grejen är att vi typ gick och lade oss halv tolv. Tidigare än vanligt. Men vi skulle upp halv ett. Vi vaknade fem i ett.

Jag kom lite vagt ihåg att det hade ringt och jag hade svarat, men det kändes som att det mer hade hänt i drömmen. Vetefan vad jag kan ha mumlat i telefonen xD. Gud. Men i alla fall. Jag vaknar upp sjukt förvirrad, och vet inte riktigt varför jag vaknar för jag hör inget larm eller nåt (de har jag ju stängt av i sömnen såklart). Men jag känner liksom på mig att jag måste upp. Att det var nånting viktigt vi skulle göra. Mitt huvud var däremot helt groggy och jag kunde knappt hålla ögonen öppna.

Sakta började minnena komma tillbaka, och jag kollade på klockan men fattade ändå ingenting av vad jag såg. Jag väckte Pös och frågade när vi skulle gå upp. Och så insåg vi tillsammans att bussen skulle åka om fem minuter, och att vi skulle till Kairo, och att vi skulle gått upp för länge sen.

Ni kan ju tänka er hur det såg ut. Kasta ihop packningen, byta kläder, hämta frukostbox vid restaurangen och sen kuta till bussen. Vi var de sista som klev på, och sen åkte den. PHU... Eftersom denna resa startade mitt i natten kunde jag inte sitta och spana ut genom fönstret som i Luxor, och jag var dessutom dödstrött, så det blev sova för oss. Dock fick vi byta buss i Hurghada där lite fler personer väntade, men vi var inte många alls totalt.

När vi skulle till Luxor var bussen i princip proppfull. Nu fanns det lediga platser öööverallt. Så vår svenska guide sade att vi kunde snappa åt oss ett tvåsäte var att sova på, vilket alla då gjorde. Jag fick lite separationsångest eftersom Pös är varm att sova på, men de som känner mig vet att jag kan somna var som helst, hur som helst, i vilken ställning som helst och i vilket tillstånd som helst, så fastän jag inte hade en kudde, eller en Pös (förutom hans ben som är så långa att de gick över hela mittgången och över på mig) somnade jag på bara några sekunder, vaggande till sömns av bussen som rullade ut på motorvägen, helt omgiven av öken och sanddyner.



Jag vaknade till mitt i natten av att bussdörren öppnades och bussen stod stilla. Jag kikade ut och såg att busschauffören köpte nåt att äta och lånade affärens toalett. Jag passade själv på att gå på toa, fast på bussens egna toalett, och fick då krypa under en massa ben som låg över gången. Jag försökte peta på dem först, men alla ben bara låg kvar ändå, så jag fick krypa istället... xD.




Vid fem, halv sex, på morgonen eller nåt sånt så började solen gå upp, och jag vaknade. De flesta i bussen sov fortfarande. Jag försökte väcka Pös, men han sov som en stock ;).

Jag tog tillfället i akt att ta några bilder på den vackra gryningssolen, samtidigt som jag märkte hur fler och fler i bussen vaknade och försökte gå på toa. Märkte dock att jag var den enda med krypmetoden. Alla andra hoppade över benen. Men det klarade inte jag för mina armar kändes för korta för det!

Vår svenska guide var en av dem som hade vaknat, och jag var tvungen att fråga henne efter en speciell tablett. Hon hade med sig värsta lådan med first aid, och jag kände att jag nog råkat ut för den klassiska turistdiarrén. Kvällen innan hade jag tagit några Imodium-piller som vi hade med oss hemifrån, men det hjälpte inte ett dugg märkte jag nu dagen efter. Inga detaljer, men jag ville inte att resan till Kairo skulle förstöras av detta lilla, eh, problem.

Gud ske lov var first aid- lådan fylld med såna saker, och jag fick nån stor, orange tablett att svälja (Antinal). Sen gick jag inte på toa på tre dagar. Det sade bara STOPP! och bra var väl det... ;). Jag fick även plåster till mina sår på händerna. Ridningen hade ju fläkt upp huden på flera olika fingrar och det läkte aldrig på grund allt badande och värmen.





Pös sov vidare medan jag fotade och njöt av att se Egypten utanför fönstren! Jag ville inte missa en endaste sekund av denna utflykt!



Och så rullade vi in i Kairo!! :D Iiiiih!! Så coolt! Jag fick typ nypa mig i armen. Och tänk att Kairo hette Memphis förr. Kairo kallas även "kontrasternas stad" eftersom det är sån skillnad på hur folk bor. Det finns tusentals personer som bor på nån kyrkpgård nånstans utan riktiga hem, samtidigt som det finns en riktigt rik del där folk har det riktigt gott på nåt berg.




Och Nilen!!! :D Åhhhh!




Efter ett tag kom vi däremot in i en mindre fin del av Kairo. Det hade man ju hört, att det skulle vara rätt smutsigt där. Tydligen saknar de ett vettigt system att göra av med soporna på. Men det var inget jag störde mig på. Jag tyckte mest det kändes kul att få se det med egna ögon. Liksom, seriöst, wtf?! xD Man hade ju som sagt hört historier, men aldrig kunnat föreställa sig...!




En man på en åsna. Festligt.



Och så plötsligt började pyramiderna titta fram. JAG DOG! Så vackert! Det såg ut preciiiis som jag hade föreställt mig, och hoppats på! Det gröna gräset och träden, blandat med sand, och Nilen, och så pyramiderna. Samtidigt höll vår skandinaviska guide på att berätta om dem. Vi fick veta vad de hette, historien om personerna de var döpta efter och så. Kheops, Khefren och Mykerinos, i storleksordning.




Här skulle vi gå av bussen! Vi fick gå genom lite spärrar och sånt innan vi kom ut på området. Vår guide hade precis sagt: "Precis vid ingången brukar det vara mycket tiggare och försäljare. De kommer försöka lägga saker i era händer och be er betala, så håll händerna stängda och gå snabbt förbi om ni inte vill ha nåt". Vad händer Pös så fort han bara tagit ett steg in på området?

Jag spurtade förbi och stod bredvid reseguiden, vände mig om och insåg att halva gruppen hade fastnat, däribland Pös. Han stod med nån blå bokgrej i handen. xD Trots varningen?!? Det slutade med att han fick lägga ned den på marken, haha. Och blev retad av mig, så klart.



Men han var glad ändå, som ni ser!




Framme vid den största pyramiden Kheops!




Det var så högt till toppen att man inte såg den om man stod under den, som ni ser på bilden ovan!



Jag hittade en dold trappa som man kunde gå på jättelångt, men jag vet inte om man egentligen fick klättra på pyramiden så jag gick bara några "våningar" upp! :D På bilden ser det dock ut som att jag har klättrat upp antar jag! xD Det hade varit svårt för mig som är så kort ^^.

Jag tycker det är coolt och vackert att stenarna ser så mjuka och unika ut. Det syns verkligen att det är antikt och byggt för länge, länge sedan. Tegel till exempel, ett modernt exempel, är ju helt rakt och tråkigt.




Vår snälla svenska guide fotade oss! Förresten har jag glömt att berätta, att den engelska guiden vi fick denna gång var samma som vid Luxor, Rami Sami! :D Haha! Han kände igen oss ^^!




Väktarna red på kameler, lol.







Khefren. Vi åkte bara förbi den med bussen.




Vid den minsta pyramiden Mykerinos (eller minsta och minsta, det är ändå den tredje största i hela Egypten och det finns typ 73 stycken eller nåt sånt) stannade vi. Där fick man gå in om man ville! Jag tror att biljetten kostade 60 spänn. Dock fick man inte ta med kameran, så Rami höll den åt oss och fotade när vi gick in och sen ut xD.



Det var en gång som gick nästan rakt ned. Den lutade jättemycket. Den var dessutom supertrång så man fick böja sig när man gick, långsamt. Stackars Pös fick ju böja sig enormt mycket! Det kändes som att vi gick i evigheter, hela tiden längre ned under marken. Temperaturen bara steg och steg. Vi var genomsvettiga när vi väl kom fram till bottnen!



Men jag är ju så slug, att jag tog fram min mobil och tog ett jättesnabbt smygfoto i en håla jag hittade. Jag passade på när ingen av de andra turisterna, eller en vakt, var i närheten! Ser ut som en vanlig källare, haha. Men det var mycket större än detta, och det fanns en massa olika gångar och skrymslen där under marken...



På vägen upp (när vi redan gått mer än halva vägen) tog jag mod till mig och tog ännu ett smygfoto! ^^



Ute i den friska 40-gradersluften igen! Woho! Frågan är bara hur vi (och framför allt Pös) fick plats i det där minimala hålet som skymtas bakom oss?! XD Vi kände oss som värsta äventyrarna, haha. Helt: "Wiho, we made it!"




Myrorna som fanns i sanden (och i detta fall på, eh, trägrejen) var lagom roliga. De var så himla snabba, för benen var superlånga! Läskigt!




Fortfarande utanför Mykerinos står vi och posar och leker Indiana Jones, typ.





Snart var vi dock tvungna att bege oss till bussen där alla väntade på oss, hehe... ^^.



Och en stund senare gick vi av igen.
Vid den välkända Giza-platån där man kan se alla pyramiderna samtidigt.




Rami erbjöd sig att ta såna där löjliga turistbiljer på oss, och jag hade ju faktiskt lovat mamma, haha, så vi sade ja. Det var i alla fall riktigt kul (och lite pinsamt) att hålla på sådär ;D!



Jag käkar upp en pyramid kamel-style. Jag ser ut som en tuggande kamel, haha.






Pös åt på pyramiden mycket mer sensuellt. Som om det var en fin delikatessglass eller nåt. Jag var typ: "AAARGH, give me food!". Pös var typ: "Hmmm, vaaaad är detta?"



Trafikstockning. Kameler. Hehe.
Snart framme vid sfinxen!





Här fotade jag även en bild med mobilen och försökte skicka ett MMS till mamma (hon älskar sfinxen) men det gick inte, eftersom min telefon fått för sig att MMS är nåt svårt och jobbigt den inte kan hantera.






Det var superhäftigt att se sfinxen, men man stod vid ett stup utan staket och det var mycket folk, så det var lite läskigt. Och så var det VRÅLhett. Men annars så ;D.



När vi skulle hoppa på bussen igen var det nån som köpte tre jättefina trästatyetter för 50 spänn, och snart gick ryktet i hela bussen och alla ville ha! Även jag, haha! Jag behövde bara titta fram i dörröppningen, ge en sedel och få statyetterna. En riktigt snabb och smidig affär måste jag säga! :D Snart satt alla med såna i knät, utan att veta vad de skulle göra av dem. Det låg såna lite här och där i hela bussen sen xD.



Nästa stopp var en stor papyrusbutik.
Vi fick åka i ca 20 minuter för att komma dit. Vi fick se hur de skapade papyrus, och det var intressant. Butiken var väldigt stor och det var väldigt fina tavlor. Men jättedyrt, förstås, eftersom det var äkta vara. För en gångs skull köpte vi ingenting! Även om jag starkt övervägde att köpa några saker.

Jag menar, det fanns ju ändå saker för 60 spänn, men de som verkligen var fina kostade tusentals kronor :(. Som tavlan nere till höger. Där kan man se att den kostar 1500 LE. Alltså det gånger 1,20 så får man fram vad den kostar i SEK. Mycket. Vill inte ens tänka på vad den alldeles underbara tavlan i mitten måste kosta! :O




Vi stannade bara i en halvtimme, för sen bar det vidare mot en fin restaurang!




Pös passade på att ta sig en tupplur!






När vi var framme fick man gå genom en enorm, jättevacker trädgård! :D





Maten var verkligen hur god som helst!




Efter det var det dags för Egyptiska Muséet.



Alltså, jag dog varje gång jag såg nån som hade påsar på huvudet. Seriöst?! xD Fattar inte hur de kan balansera den utan att den faller! :O






Tahrir Square, eller Tahrirtorget som det kallas på svenska. Ni vet, där revolutionen ägde rum.



Nåt slags myndighetshus som stod i brand i tre dagar under revolutionen.



Egyptiska Muséet! Tyvärr fick man inte ta med sig kameran, så jag lämnade den i bussen. Så dessa bilder utanför muséet är tagna med mobilen.



Det var riktigt fint!
Väl där inne fick vi en liten rundtur med öronsnäckor så att vi skulle höra ordentligt. Det var superhäftigt att gå in där! Det var en stor sal med enorma statyer, och med en massa våningar ovanför med hål i golvet vid den stora salen i entrén. Det var liksom skithöga statyer där och skithögt i tak!

Vi kollade på Tuthankamons alla skatter och kistor, en massa olika mumifierade saker, vackra egyptiska smycken, en massa guldglittrande saker och coola sarkofager. Tyvärr var det så fruktansvärt varmt därinne att jag började må jätteilla och kände mig helt svimfärdig. Så när vi väl fick gå runt på egen hand (vi fick ca en och en halv timme till det) stannade vi bara en halvtimme och letade sen bara efter en utgång.

När vi äntligen hittat ut krashade vi i ett café och sov där tills vi skulle gå på bussen igen! >< Hade gärna varit därinne längre (alltså i muséet, inte cafét xD). Det var så otroligt enormt att vi gick vilse flera gånger och alltid hittade nåt nytt att kolla på. Det var skithäftigt! Synd bara att jag började må så dåligt... =/.





Tillbaka i bussen! Helt slutkörda och svettiga efter denna dag! Vi sov nästan hela vägen hem. Alla fick varsin cheeseburgare från McDonald´s innan vi lämnade Kairo bakom oss. När det bara var ca två och en halv timme kvar (resan låg på sex timmar) vaknade vi av att vi skulle se på film. Det fanns en TV längst fram i bussen och våra guider satte på Grease ^^. Jag och Söt kollade hela filmen och somnade sen om igen :D. Det var riktigt mysigt att skumpa runt på en buss i mörkret och kolla på film<3.



Väl hemma igen gick vi direkt och åt middag på Leonardo. Klockan var typ bara tio någonting :O. Vi var helt nöjda och trötta efter en helt sjuk dag. Jag menar, vi upplevde så mycket att man behövde lite tid till att verkligen fatta vad vi egentligen hade gjort! Sett pyramiderna, sfinxen, Kairo... helt otroligt!




Mätta och belåtna tog vi en liten nattlig fotoutflykt till systerhotellet Makadi Palace. Detta var ju vår sista kväll här, så vi ville verkligen stanna uppe så länge som möjligt och se så mycket som möjligt innan vi skulle hem. Jag har sagt det förr, men jag säger det igen, vi skulle haft fler dagar!

Vi gjorde så många utflykter och grejer att vi knappt hann njuta av hotellet. Bada i poolen, gå små promenader, kolla på uppvisningar, läsa böcker, sola, strosa längs stranden och så vidare. Vi hann inte med det så mycket. Jag minns att jag läste ut sex böcker när vi var på Cypern (men Egyptenresan var tusen gånger roligare på grund av att vi INTE läste hela tiden ^^) Ibland blev det lite stressigt eftersom vi ville hinna med så mycket! Ändå var det så mycket vi inte hann. Nästa gång, då blir det minsann två veckor ;)!






Vi satt där och bara kopplade av och stirrade på stjärnhimlen över oss. Det kändes hemskt att behöva åka hem dagen efter.










Efter denna lilla promenad tog vi ett avkopplande bubbelbad i vår villa och sov sen hur länge som helst! ^^

Härom dagen tog jag tag i saken och köpte en ny Apple Magic Mouse. Som jag har längtat! Och bävat. Och hatat mig själv eftersom jag tappade bort min förra. Jag har levt utan mus till min Mac Book Pro i många, många månader, men nu en dag fick jag helt plötsligt nog och kände för att punga ut de där sju hundra spännen bara för att ta kål på lidandet.

Jag kan ju för sjutton inte jobba i Photoshop utan vare sig ritplatta eller mus! Jag sitter där med den lilla inbyggda musplattan. Visst, den har jag blivit väldigt pro på efter alla dessa månader, men nej, nu fick jag nog. Och en mus fick jag!

Däremot kände jag att jag absolut måste vara superrädd om denna extremt värdefulla sak. Så för att se den lättare (om den ramlar ur väskan i en snöhög kanske), och för att undvika att nån annan tar den och tror det är dens (alla har ju såna i min skola), eller att nån snor den, eller whatever, så har jag kladdat lite på den med mina permanenta, vattenfasta färgpennor. Eller designat, som jag vill kalla det.

Så fastän det bar mig emot att rita på den alldeles nyinköpta perfekta saken som redan ser stilren och perfekt ut (hatar att rita på redan fina saker) så gjorde jag det. Och blev nöjd. Så nu har jag en alldeles unik, ny och fin Applemus! Med mitt telefonnummer på dessutom om jag skulle tappa den nånstans :)!

Helt och håller B.E.R.O.E.N.D.E av denna telefon. Om jag visste att det skulle vara SÅ HÄR kul med iPhone skulle jag skaffat en för länge sen! Och varit beredd att ge mer än tusen kronor, också.


Notera att det är Pös som spelar på bilden. Inte mina manshänder. Han är också beroende. Till och med mer än mig tror jag. Jag försöker få honom att skaffa en egen för han bara snor min hela tiden XD!

FÖRE
(i somras)


EFTER
(nu - 17kg lättare)


Jag är fortfarande chockad över att det gick. Tänker ofta på det. Minns när jag för första gången sade till Pös hur mycket jag ville gå ned. Visserligen hade jag velat det mycket länge, men detta var när jag verkligen hade bestämt mig för att försöka - på riktigt. Jag sade att jag ville väga 57, och visst stöttade han mig, men först utbrast han nåt i stil med: "Vah! Men Lollo, det kanske är att ta i. Det känns väldigt svårt att gå ned så mycket! Du kanske borde sätta upp ett realistiskt mål till att börja med i alla fall."

Jag kan inte fatta att jag lyckades. Det sjukaste av allt är att jag älskar det. Att träna alltså. Jag behöver inte ens skippa godiset längre (men jag försöker att hålla mig till helgen trots allt), eftersom jag tränar. Träningskategorin på bloggen hette förut: "Träning - självplågeri!!!" och det skvallrar ju lite om vad jag hade för förhållande till träning innan denna förändring ;).

Jag jympade förresten idag och det var skitkul! Det kändes nästan som ett danspass, för ledaren hade smugit in en massa ovanliga och roliga moves. Dessutom spelade hon "Russian Lullaby" av E-type (älskar den!). Det roliga var att jag i slutet var rätt svettig, MEN konditionsmässigt hade jag orkat mycket mer, tror jag. Hennes pass var ändå tuffare än vanligt (och mycket roligare). Många medelpass känns rätt trista och gråa. Antingen med gubbmusik eller schlager. Och alldeles för enkla rörelser så man börjar tänka på annat medan man gör dem.

Även idag försökte jag tänka på annat. Tro mig, min hjärna försöker alltid smyga sig in på alla skolgrejer som måste göras och hur de ska göras och vilka idéer man ska hitta på o.s.v, men inte idag! Hur som helst. Jag tror det är dags. Jag har bokat ett intensivjympapass. Aaaaah! :D

Hej hej! Skriver detta från min iPhone! :D
Bifogar en fin bild jag hittade! Hej då!

1. MIN IPHONE HAR KOMMIT OCH DEN SER TYP HELT NY UT! Synd bara att jag inte vet hur man sätter på den...

2. Vi köpte alldeles nyss hem pizza från väääääääääärldens godaste pizzeria, "Papa Razzi" vid Fridhemsplan. Jag tog en Toscana utan gorgonzola (äcklig mögelost) och med ananas och fetaost som tillägg. Seriöst, man fick jättemycket av allt "pålägg" och pizzorna var inte sådär hemskt tunna och enorma som de kan vara på många ställen. Det var helt perfekt! Dessutom hade vi bearnaisesås hemma! Mmmmmmmm! Det var så sjukt gott att jag inte vet vart jag ska ta vägen!




3. I morse tränade jag först "Core" klockan 10, och sen "Jympa - Medel" klockan 11. Bra start på dagen! Synd bara att vi gick och lade oss vid halv fyra, så det blev inte mycket sömn för min del. Varje gång man skulle styrketräna på golvet och man lade sig ned, kände jag hur drömmolnen kom svävande! xD Jag sov två timmar när jag kom hem, haha.




4. Viccan ska få en studentlägenhet i stan! YAY! :D

5. Alla chokladbollar och kolakakor är uppätna. Det har varit en riktig tjockishelg!<3

Hello. Seg söndag idag. Igår var det väldigt roligt. Först var vi hemma hos familjen, och sen följde jag med dem till en släktgrej. Efter det fick jag mat från donken och så var familjen hemma hos mig en liten stund. En halvtimme senare sprang jag ned till närmaste ICA och köpte ingredienser till att baka! :D Jag bakade kolakakor och chokladbollar! Gud så gott, och hemskt onyttigt. Stygg Lollo. Jag är mätt konstant just nu. Dumma kakor. Men åh så gott! :D

Imorse vaknade vi sent, typ vid halv tolv, och låg och lyssnade på våra grannar över oss som verkade ha the fight of the year. De bara skrek till varann. Typ: "Jag hatar dig, gå härifrån!" och sånt. Riktigt högljutt var det. Vi låg och försökte komma fram till vad de egentligen bråkade om, men det var svårt för man hörde bara spridda ord.

Just nu tar vi det bara lugnt och chillar framför datorerna, vilket är precis det man ska göra på en söndag. Vi såg nyss senaste avsnittet av Grey´s Anatomy och nu sitter jag själv och plöjer genom Pretty Little Liars. Äter chokladbollar... mmm. :D Jag har lite ont i huvudet så jag borde nog inte träna idag. Hoppas inte pappa smittade mig... min hals känns lite konstig också nämligen.


Inte min bild, men de ser precis såhär idylliska och mumsiga ut!

Jag i myskläder. Inte från idag, men vi kan låtsas!

Hej! Jag mår inte så bra idag *ynklig röst*. Jag har fått huvudvärk, mått illa större delen av dagen och varit supertrött. Hela daaaan var jag i skolan *gråta lite*. Jag har just sovit bort halva kvällen men är fortfarande trött. Och sugen på pepparkakorna som inte finns. Trots att jag var så otroligt trött när vi slutade skolan, åkte jag direkt och tränade "Step". Wow, det var en utmaning att göra det i mitt sinnestillstånd.

Det var koreografi precis som det är i aerobics, alltså att man ska komma ihåg allt man gör och att det sätts ihop och byggs på. Men denna tränare ändrade även på saker man redan lärt sig och memorerat hela tiden, så att det skulle bli svårare steg. Men då minns ju kroppen det "gamla" steget och nej, min kropp hängde inte alls med idag! xD Min Step-platta var dessutom hög som ett höghus. Det var nära att jag gav upp och kände att detta går inte, jag kommer snubbla och göra illa mig snart eftersom plattan är så hög.

En annan ny tjej gick efter ett tag. Hon hängde inte med för fem öre. Men i alla fall, jag typ kastade bort några klossar som satt under plattan i ren frustration, men så skulle man tydligen inte göra. En snäll man hjälpte mig. Tydligen behövde man bara vrida klossarna så de satt bak och fram för att plattan skulle bli mycket lägre ^^. Efter det gick det mycket bättre! Visst, hjärnan OCH fötterna var otroligt sega idag, men jag kunde i alla fall uthärda passet utan att stå still som ett fån ^^.

Knarkar Emser just nu. Ska nog lägga mig i sängen igen och läsa. Har börjat på en ny, bra bok om en tjej som blir en sjöjungfru. Haha, det är ju typ det min egen bok handlar om xD men förutom det är den väldigt annorlunda. Samma författare som gjort mina favoritböcker om vampyrer; "House of Night".

Åh, jag är så GLAD! Vet ni varför? JAG HAR KÖPT EN DISKMASKIN! WIHOOO! I´M SO HAPPY I´M SO HAPPY! Jag åkte ända ned till Nynäshamn med pendeltåget, och sen tillbaka igen med diskmaskinen nedanför mig vid ett fyrsäte. Väldigt coolt måste jag säga. En timme dit och en timme hem. Sen fick Pös hjälpa mig att bära den hem, och det var ju en upplevelse, haha. Men nu står den här så fint i ett hörn. Jag ska döpa den till nåt hade jag tänkt. Börjar bli riktigt fäst vid den redan<3. Kanse den kan få heta Bosse som allt annat jag döper nu för tiden.

Jag köpte den från en tjej som heter Sara på Blocket för 850 spänn. I was pruting. Hon ville ha 1100 för den först, men sen fightades vi lite över sms, och jag fick nytta av mina kunskaper jag samlat på mig i Egypten. Mitt första köp på Blocket som jag skött alldeles själv ;)! Ringde COMHEM idag också när internet inte fungerade, och de lyckades fixa det. Vuxenpoäääääng? ;D Oj, nu sms:ade hon här igen och frågade hur det gick att få hem diskmaskinen. Gotta go!


Såhär ser min baby ut! :D Bilden är tagen från Blocket-annonsen. Den är två år gammal (diskmaskinen, inte annonsen) men knappt använd. Den ser jättefin ut i verkligheten också. Superfräsch, jättevit utan en endaste liten skavank vad jag kan se! Den är så himla fiiiiiiiiiin! Helt perfekt!

Jag kollade upp vad nya bänkdiskmaskiner kostar av märket Bosch (vet ej om det är ett dyrt eller billigt märke men kollade bara det märket iaf) och det går inte att hitta nån under fyra tusen. Många ligger över fem. Så jag tycker vi fick Bosse riktigt billigt! :D

Klockan är fyra minuter över tolv. Kommer sova tidigast vid ett (eller iaf gå till sängen då). Det tar ju inte en timme att åka till skolan längre. Pös gör kaffe, så det luktar jättegott nu! De bästa lukterna som finns i hela världen enligt mig, är doften av brända mandlar och kaffe. Dofter av bakverk, lussebullar, vanilj och liknande är någonting som också ligger mig varmt om hjärtat, men brända mandlar och kaffe is the shit!

Själv sitter jag och plöjer igenom några avsnitt av Pretty Little Liars. Pepparkakorna tog just slut. FAN. Jag skulle precis öppna det nya paketet. Som... var... tomt. Det var ett tomt paket som nån av oss glömt att ställa bort. I min desperation på något sött tog jag en fluortablett. Det är iaf bra för tänderna... särskilt efter en hel dag av Emser- tuggande! Jag är helt beroende av Emser.

Tidigare idag så tränade jag aerobics! Samma tränare och pass som för exakt en vecka sen. Den där ledaren jag berättade om som liknar Sigourtney Weaver. Riktigt tufft var det idag. Vi gjorde 32 dubbla utfall i mitten av passet, vilket i princip kan beskrivas som att man sätter sig på en osynlig stol med breda ben och armarna framåt, och sen reser sig igen, och sen ned igen. Först ned till höger, sen upp och hoppa två gånger, sen ned till vänster, sen upp och hoppa två gånger. Det räknas som 1 gång. Så ni kan ju kanske förstå att det var jobbigt! xD Men bra för att få en snygg rumpa!


Knasig bild på mig från i helgen när jag och Pös hälsade på hemma hos familjen! :)

En ny rätt! När man äter köttbullar varje dag (som fortfarande är jättejättegott) uppskattar man annan mat mycket mer. Som sagt, köttbullar är supergott, men eftersom man äter det så ofta blir man typ helt galen om man ska äta kyckling eller falukorv. Det blir typ finmiddag gånger tusen xD!

En konversation hemma hos oss kan se ut såhär:
Lollo: Pöööööös!
Pös: Jaaa, Lollo?
Lollo: Vad ska vi äta idag?
Pös: Tjaaa, köttbullar kanske? Det är ju det enda vi har hemma!
Lollo: ÅH, köttbullar! Gud vad gott!
Pös: Ja, jag vet!

Kolla, här åt vi falukorv nån dag. Det kanske var i söndags! :3 När jag lagar korv har jag jättemycket peppar och chili på, och sen så steker jag korven i massa massa smör! De måste bli lite halvbrända och krispiga också. I slutändan smakar de som kryddstarka bacon! Mums!



Jag lekte att jag var med i ett sånt där program där man lagar mat. Jag spelade in en korvfilm som ni inte får se xD.

Det är kul det här med karma. Vi har ett litet dilemma här hemma. Båda två är vana vid en temperatur på 26 grader. Minst. Nu vill ingen av oss gå över 19 eftersom vi betalar elen själva, och vi är fattiga studenter. Så man klär på sig mer. Jag sitter alltid med kofta och tofflor. Eller inte alltid. Just nu har jag inga tofflor, så mina ben fryser. Men det struntar jag i. Hur som helst. Vi klär på oss mer. Det blir bra. Men Pös blir för varm efter ett tag när han klätt på sig, och vad tror ni han gör då? HAN SÄNKER ELEMENTEN I SMYG! TILL 17 GRADER!! VEM GÖR SÅ?? VEM?? JO MIN POJKVÄN SÅKLART.

Men då har vi ju det här med karma. Att man får tillbaka. Det dröjer ju ofta ett tag innan jag märker vad han gjort, och hinner åtgärda förödelsen. Många gånger slutar det så här...



Lika roligt varje gång. Synd bara att han inte lär sig av sina misstag...