Tanzania - Dag 3 - Tarangire
Dagen börjar tidigt. Fem över sju.
Ute är det isande kallt och vi i safarisällskapet behöver ha på oss fleecetröjor för att inte huttra ihjäl. Juni är en av Tanzanias kallaste månader, men det är också då the game viewing* är som bäst, det är också då det är torka, det är också då man slipper regnet.
*Game = Djur
*Game = Djur
Vi äter en stadig frukost bestående av pannkakor och toast, innan vi klockan åtta sätter oss i safarijeepen. Idag ska vi till Tarangire National Park (uttalas Tarangiri), en park välkänd för sina stora horder elefanter. Att åka dit tar ungefär två timmar.
Här åker vi förbi byn Karatu, den ligger strax utanför vårt hotell Highview Hotel.
Här har vi kommit längre bort.
Här kör vi förbi massajbyar, åsnor, tomma landskap och flockar av boskap.
Vi kör förbi en massajby där de unga männen ska ha någon form av ceremoni.
De lever som förr i tiden.
Vi märker att vi börjar se fler och fler djur.
Vi närmar oss.
Nu är vi framme vid Tarangires grindar.
Medan vår driver och guide David/Dave går och fixar med incheckningen, tar jag en promenad på rastplatsen.
Inblick i den nya kameraväskan.
Inblick i den nya kameraväskan.
Jag hittar världens sötaste små fåglar!
Nu har värmen kommit och jag byter lite diskret om från mina svarta leggins till mina korta shorts innan alla kommer tillbaka till bilen.
Äntligen!
Nu börjar safarin och vi åker in i parken.
Som ni ser på bilden är jag superglad och superförväntansfull.
Genast ser vi två kärleksfulla grantgaseller.
Och lejon!
De är extremt svåra att se först. I början är det bara David och Alice som ser dem. Och efter ungefär hundra år lyckas även vi andra hitta dem, haha. I början ser vi dessutom bara öronen fladdra över gräset. Jag har zoomat in med kameran, egentligen är de längre bort.
Vi står upp i bilen.
Vi ser giraffer!
Vi hittar andra turister.
De har inget tak ? Känns lagom säkert.
Vi hittar fler turister och fler giraffer.
Kul att man kan smygfota människor också ;D.
En struts.
Vårtsvin. De ser annorlunda ut här än i Kenya.
Söta surikatliknande djur!
En liten dik-dik.
Vi ser även en örn.
Och här kommer elefanterna!
Jag tror inte att man kan kalla det här för en "enorm hord", det som Tarangire skulle ha kryllat av enligt vad jag hade hört. Men helt klart godtagbart.
En elilpsvattenbock.
Närgångna elefanter?
Zebror!
Och ett enormt baobabträd i bakgrunden (på bilden härunder).
Vi hittar grantgaseller igen.
Nu är vi framme vid rastplatsen där vi ska inta våra lunchlådor.
Även här finns djur att fota.
Aporna är inte alltid så uppskattade - haha!
Kolla kvinnornas miner.
Aporna snor all mat de kommer åt, vi får sitta och vakta.
När jag ätit klart (det vill säga, när jag ätit brödet och lämnat allt annat äckligt som matrester) och reser mig, blir det lite Apornas Planet över matbordet. Apor från alla håll kommer flygande, den vinnande apan rusar iväg med hela matlådekartongen i munnen, hoppar över staketet och gömmer sig i buskarna. Notera att jag hade ätit klart, inte att jag hade gått därifrån. Jag hade inte fått en chans att plocka undan lådan.
Det som händer nu är att en man som jobbar där kastar sig efter apan, tydligen får de inte alls äta maten, tydligen vill han kanske lära apan en läxa - att den inte får sno hela matlådan. Jag vet inte. Han flyger i alla fall efter, slungar sig över staketet ut mot stupet, rycker tillbaka lådan efter en snabb maktkamp. Kommer tillbaka med den till oss och ställer den på bordet igen.
Det jag blir irriterad över är de andra turisterna. Några amerikanska kvinnor i medelåldern går förbi mig och säger: "You need to clean up after yourself. You can´t leave things like that, it´s rude".
Jag blir helt speechless och svarar inte ens. Jag hade ju inte ens fått en chans att ta undan matlådan, det var inte som att jag hade lämnat den där åt sitt öde.
Jag blir fotad vid utsikten. Ser samtidigt att en av aporna åtnjuter min apelsinjuice i ett av träden. Den blev snodd förut och vi skrattade och sade: "De kommer aldrig att kunna öppna den."
Det kunde de visst.
Vi åker vidare på vår game drive.
Snart hittar vi en mindre hord av apor.
En buffel.
Efter fem timmar av safari är det dags att åka tillbaka mot hotellet.
Vi stannar till vid den här otroligt vackra utsikten över Lake Manyara, som är en annan nationalpark vi ska till den sista dagen.
Mount Meru.
Nu är vi tillbaka vid hotellet.
Solen har gått ned. Kylan börjar genast smyga sig tillbaka.
Vi äter middag och köper vykort, frimärken och schampoo i hotellets shop.
Här är schampot jag köpte.
På baksidan står det att det är ett schampoo för afrohår, haha! Jaja.
Härligt, äntligen lite bilder! och väldigt fina bilder som vanligt. Så himla typiskt det med apan och matlådan..man kommer sig inte ens för att svara.