2 år sen

För 2 år sen (+ några månader) kom jag in på Forsbergs. Jag hade nyss tagit studenten, bodde hemma och hade stökigt rum. Jag hade pretty much min naturliga blonda hårfärg (detta minns jag inte?!) och jobbade på McD. Jag slutade i och för sig där i och med att jag fick börja på Forsbergs. Jag ritade min tigerteckning och jag slängde ut mina gamla böcker. Jag kollade upp Forsbergs på Google Maps och kollade upp resvägen ordentligt på SL.

Och nu. Nu är jag klar med hela utbildningen och ska, så snart jag lyckas haffa ett jobb, börja jobba for real! Det gick sjukt snabbt det här. Men det känns verkligen inte som att det var igår. Jag har lärt mig och utvecklats så himla mycket under de här ynka två åren. Mer än jag någonsin gjort nästan känns det som. Det känns både härligt och sorgligt att det snart är över. Bara en avslutningsfest kvar.

Nytt hår



Äh, nu när jag ändå håller på kan jag lika gärna fortsätta blogga. Jag vill bara säga att jag älskar mitt nya, svarta hår. Eller rödsvarta. Det blev fläckar eftersom jag var tvungen att försöka färga allt ensam. Men rött är ju snyggt, och svart är ju snyggt, so who cares?

Jag sitter just nu och knarkar eurovision-låtarna från Cypern och Grekland. Nu kommer alla hata mig men jag tycker att båda dessa låtar är bättre än Sveriges. Eller så är det bara för att jag har tröttnat så mycket på Euphoria, eftersom den spelas överallt.

Det är säkert annorlunda för alla som hör den för nästan första gången. Inte för att jag älskade den första gången jag hörde den (eller någon av gångerna). Jag tyckte den var lite överskattad. Alltså, självklart en helt OK låt, men inte mer. Jag röstade på Sean Banan. Och jag gillar hårdrock för övrigt, så min schlagersmak är väl inte som alla andras. Nu ska jag gömma mig nånstans innan jag blir mordhotad av alla Loreen-fans och Sean Banan-hatare. Tro mig, det finns många!

För övrigt har jag haft Rysslands låt i huvudet i flera dagar. Efter ett tag blir det lite... irriterande.