Maldiverna - Dag 13 - Vägen hem

 
Vi gick upp vid halv tio och packade. Klockan 12.00 checkade vi ut men fick som tur var fortsätta utnyttja alla faciliteter tills sjöplanet lyfte vid 15.30. Däremot fick vi veta att sjöplanet skulle bli försenat. Det rörde inte oss så mycket som ändå hade gott om tid tills vårt riktiga flyg skulle iväg. Vi gick till poolen där vi parkerade oss och spenderade eftermiddagen med drinkar, en massa pratande, poolbad, solning och ett och annat bad i havet.


Såg ofta fladdermöss.


Hehe, jag somnade visst och mitt ena lår svullnade upp?! Look at that.



Vi åt en sista lunch och satt sedan av den sista tiden i Raahlu Bar, alltså baren som hade wifi. Planet skulle landa hos oss 17.15 och det närmade sig.


Vi förflyttade oss till bryggan när det verkligen började bli dags att åka.



Kolla, tog på mig skorna efter två veckor :(.



Sjöflyget landade.



Ännu ett sjöflyg landade.



Och nu var det vår tur att lyfta. Under våra snorklingsturer hade vi sett så många plan åka iväg med sorgsna turister, och nu var det vår tur att säga adjö för gott.

När vi startade och lyfte studsade vi på vattenytan två gånger ;o. Tänk om det skulle hända med ett vanligt plan på marken?


Fina Kuredu.



Den här gången var det inte turbulent alls, men jag var såklart ändå skräckslagen. Jag lovade mig själv att om jag överlevde detta måste jag tvinga mig själv att vara mindre rädd på nästa plan.


Huvudstaden Malé från ovan.

 
Vi överlevde. Phu. Vi vred tillbaka klockan en timme och fick veta att vi behövde vänta till klockan 20.00 för att ens få checka in. Nu var den 17.15 i vår nya tidszon. Innan hade vi trott att vi kunde checka in redan nu och sedan fördriva tiden i souvenirbutikerna, men nej. Jag blev genast stingslig och blev orolig för att de skulle hinna stänga.
 


Efter hur lång tid som helst på en hård bänk och med en bra bok (men inget wifi) i en steril väntsal, fick vi äntligen checka in. Det var skönt att få röra på sig igen, men till min besvikelse var souvenirerna på flygplatsen precis lika dyra som på vår resort. Men det stoppade mig inte från att köpa några sista saker innan hemfärd, dock inte lika mycket som planerat.



Middag på Burger King. Mmm! Det var lika dyrt som i Sverige men riktigt gott.



Så var det till slut dags att boarda planet. Vi gick ut i den varma kvällsluften och gick mot det stora Emirates-planet. En mamma hade redan hunnit stöka till våra platser för hon trodde att det var hennes. Hon verkligen stökade runt med rumpan i vädret medan hennes barn löpte amok på sätet bredvid. Så hade hon våra platser! En flygvärdinna gick och sade till när vi visade våra biljetter och då flyttade hon på sig, men det luktade illa och var stökigt. Dessutom hade hon tagit våra filtar och hörlurar.

Så fort vi hade lyft fick vi byta platser, för flygvärdinnorna ville städa våra platser. Vi fick sitta några rader längre bak vid nödutgången (yay) och med en massa benutrymme. Resan tog tre och en halv timme och vi lyfte vid 23.00 mot Dubai. Det var estimerat att vi skulle komma fram till Dubai vid två på natten lokal tid, men vi kom fram vid ett! Vi blev verkligen tidiga.

När vi väl skulle landa trodde jag ett tag att det var nödlandning på gång eftersom tiden inte stämde alls, men vi hade tydligen haft medvind och dessutom hade vi lyft lite tidigare än beräknat också. Jag satt alltså och kallsvettades över detta och trodde att vi skulle dö i en nödlandning. Dessutom hör man ju aldrig vad de säger när de pratar i högtalaren.
 


Jag älskar Dubai´s flygplats. Den är så fin. Vi strosade runt i de stora souvenirbutikerna men var rätt utslagna och trötta den här gången. Vi satte oss snart vid gaten och sov i intervaller. Till slut fick vi komma in i planet och insåg till vår lycka att vi fått en fönsterplats. Däremot insåg jag lite sent att detta var ett flyg till Sverige - Sverige! Där folk pratar svenska. Jag hade vant mig vid att kunna prata vårt "hemliga" språk som ingen förstod, men nu blev det ändring på det. Jag sade: "Nu är det PANIK! Jag måste kissa - NU!" Sen bara... eheh, oops...
 


Vi lyfte vid 07.15. Ibland var det turbulent men oftast inte. Vi sov mycket, men jag hann med att se den nya filmen "The Fault in Our Stars". Det jobbiga med att kolla på film i flygplanet, i alla fall om det är en bra film, är att man (när det är turbulent) tänker: "NEJ, det kan inte krasha nu! Jag måste veta hur filmen slutar först, annars kommer jag aldrig få vila i frid." Typ. Jag började gråta också eftersom filmen var sorglig.


Jag ville stanna i Dubai! :(





Efter sex timmar i luften var det dags att landa.
Det var iskallt ute och det duggregnade och blåste.




Åkte hem med Arlanda Express och bara längtade tillbaka till solen och värmen. Men nu är det äntligen snart dags igen! Sommarresan närmar sig! ;D

Kommentarer:

1 Annica:

Nu har jag läst alla inläggen från semestern, ser underbart ut :)

Svar: Ja, det var heeelt underbart också! Kul att du läste :)
Lovisa

Kommentera här: