Maldiverna - Dag 12 - Sista dagen

Det fanns en survey vi fick fylla i. Vi valde femmor på allt, hehe. Väldigt nöjda ;D.

Vi solade trots att jag redan var bränd, vilket jag bittert fick ångra senare när min näsa föll offer för brändheten.  Sedan begav vi oss till vattencentret för att testa wakeboarding.



Först fick vi lära oss att spänna fast oss i vattnet och instruktören gick igenom hur man skulle göra för att komma upp på brädan efter att båten börjar åka. Böjda ben, raka armar, vinkla fötterna.



Sedan åkte vi ut med motorbåten.


Instruktören demonstrerar.

Det gick inte så bra för oss. Så fort båten började åka var rycket så kraftfullt att man tappade eller behövde släppa handtaget. Om man höll kvar sträcktes man ut och höll på att gå i bitar eftersom brädan låg kvar på sidan eller till och med under vattnet.

När rycket kom skulle man liksom vinkla fötterna pyttelite och se till att brädan vinklade sig och inte hamnade under vatten eller åt sidan. Detta inom loppet av en hundradels sekund. Ingen av oss lyckades åka "på riktigt". Vi båda testade ungefär tio gånger var tror jag. Så ja, det var lite fail, men instruktören sade att det var ganska vanligt att man behövde mycket mer tid för att lära sig att ens komma upp på brädan. Vi hade bara bokat 20 minuter var.

Tror ni inte att jag gjorde illa mig också? Instruktören gjorde ganska skarpa svängar varje gång vi vände om, och en gång lutade båten så otroligt mycket att jag föll handlöst till andra sidan båten och landade på min egen tumme. Det kändes som om jag stukade den. Jag fick ett blåmärke som gjorde ganska så ont, men annars gick det bra.


Här åkte jag! Jag kom nääästan upp i stående ställning.

 
Efter det här missödet (det var ändå ganska kul dock - men svårt) tog vi vår tillflykt till snorklingen.


Två lejonfiskar!
 

Napoleon Wrasse!


En suddig Eagle ray.



Eftersom vi snorklade senare under dagen än vi brukade såg revet rätt så annorlunda ut. Det var lågvatten så vi kom mycket närmare revet och fiskarna än vanligt, men däremot var det mer grumligt och absolut mer strömt. Det var som ett akvarium!




Lejonfisk igen! Jag blev arg på Dennis för han simmade alldeles för nära. De är farliga och giftiga.



Till middagen var det vår tur att få ett bord med vit duk och blommor. Varje middag var det alltid några bord som såg ut såhär och vi fick aldrig veta varför eller vad de gästerna gjort för att förtjäna detta - förrän nu. Det kändes sorgligt. Sista middagen. Vi gav dricks till kyparen nu, för vi hade haft samma hela vår tid här både till frukost, lunch och middag. Vid det här laget visste han alltid vad vi ville dricka redan innan och brukade förbereda ett bord så fort han såg oss i dörröppningen.

Kommentera här: