Tanzania - Dag 1 - Vägen dit
Här kommer äntligen del ett av reseberättelsen till underbara Tanzania.
Till att börja med visste vi inte när planet skulle avgå. Det ändrades hela tiden. Ibland stog det 21.00, ibland, 22.00, ibland 20.00. Det kändes lagom roligt. Så vi gissade på klockan 21 eftersom det låg i mitten (?). Vi hade nog hunnit till 20 också men det hade blivit tight.
En av två smockfulla väskor.
Myggnät, snorklar, massa kläder, kameraladdare, toapapper (?), myggnät, pennor och skor.
Vi blev skjutsade till Arlanda. Detta var alltså den 15 juni.
Vi checkade in och fick ut våra boadingkort. Vi skulle flyga med Ethiopian Airlines (o.0) till Addis Ababa. Där skulle vi sedan vänta några timmar innan ett nytt plan från samma bolag skulle transportera oss till Kilimanjaro, Tanzania. Vi skulle få flyga med ett stort och fint Dreamliner-plan! That I like.
Egobild på toaletten. Minns inte om jag var nervös inför flyget - men förmodligen.
Vi gick in i små roliga svarta rum där man fick uppleva temperaturen i olika städer. Vi gick in till Dubai och hallå, så varmt var det inte, men det var en häftig storbildsskärm med en massa sand och så hörde man ljudet från sanden och det var coolt. Very much recommend.
Det var snart dags att kliva på planet - det skulle avgå 21.00. Phu!
Men jag bara måste berätta. Vi var i princip de enda vita personerna på hela planet. Och det var konstigt eftersom vi befann oss på Arlanda i Sverige. Nog borde väl några andra svenskar också åka ned till Afrikas hjärta? Men nej, inte många i alla fall. Eller, de kanske flög med SAS.
Jag fick sitta inklämd som en sardin i mitten av mitten nära ett fönster. Till höger om mig satt en ung tjej. Alla runt omkring oss hade stora familjer med ungefär åtta barn var, så jag tackade gudarna att tjejen bredvid mig var ung och barnlös. Åh, så naiv jag var. Att jag inte anade. Rätt som det var kom ett barn åkande/flygande/krälande och landade rakt i tjejens famn. Oklart vilken relation hon hade till barnet. Men det var ett barn. Där. En bebis. En skallig bebis.
Vi såg Into the Woods. Den var lite mjeh, inte så bra. Mitt i filmen blev jag blöt på ryggen och insåg att tjejens skalliga bebis hade gjort något mot mig. Kräkts, spillt, spottat, kissat - jag vet inte vad! Jag typ dog av panik, men som tur var verkade det bara ha varit vatten.
Två snabba egobilder på toan innan klockan slog tolv.
Flygresan var sju timmar lång men här slutar dag ett på resan. Det blir en kort första del. ;)